Monkooo - blogg á la Monika

Näst  sista dagen på Lagerhaus. Sen är det back to reality. Och lov. Sköna härliga höstlov! SKa bli skönt att få sov och bara ligga och inte göra någonting. Och sen få träffa Milis och gå ut och gå promenader med henne. Och få träffa min vän Malin som jag inte varit med på tusen år. Jag drömde om människan för några dagar sedan och kom på hur mycket jag saknat henne.
Men nu ska ni inte tro att jag är less på praktiken. Den har varit jättebra. Jag har verkligen trivs med alla Lulemålspratande personer. Men det smittar av sig med dialekten. Snart börjar jag också betona ord konstigt.

Måste få berätta om en busschaufför som försötde min dag. Igår när jag skulle åka tillbaka efter praktiken till lägenheten så skuttar jag glatt in i bussen, tar fram busskortet och blippar det. Det blinkar rött. "wierd" tänker jag och försöker en gång till. Rött igen. "Men vaf..." tänker jag och ser att busschauffören säger något, men eftersom de har placerat bussblippsaken här i Luleå typ en meter från chauffören så kunde jag inte riktigt höra vad han sa. Dessutom var det två stora kvinnor i vägen. "jag provar igen" tänkte jag. Rött igen. Och den här gången hinner jag också se vad det står på displayen: SLUT PENGAR. Jag vet att det var pengar kvar på kortet. Jag är fasen säker. ag När de två stora kvinnorna flyttat på sig så kan jag gå fram till busschauffören och hör nu vad han har försökt säga till mig: Det är slut pengar på kortet. Det hjälper inte att du trycker. Du kan ju inte trycka fram pengarna"
Jag säger att jag inte såg vad som stod på den så jag såg inte att det var slut pengar. Han fortsätter: ja folk står där och trycker och trycker och tror det ska komma fram mer pengar, men det är ju en ren omöjlighet"
"Jamen jag såg inte att det stod det!" säger jag igen. "vad kostar det då?!"

Sedan får jag betala 20 spänn! 20 spänn! Jag är 18 år, inte 34! Jag är fortfarande "barn" enligt linjetrafiken! Men jag orkade inte ens säga till. Jag var redan upprörd för att han trodde att jag var dum i huvudet. Som sagt jag hade inte sett vad som stod, och jag var dessutom väldigt säker på att det var kvar pengar på kortet. Resten av resan satt jag och hyperventilerade. Jag var så arg. Jag ville ställa mig upp och spotta på golvet i hans dumma buss och sedan ge honom ett hotande finger innan jag gick ut. Men, man kan väl inte bete sig hur som helst. Chauffören förstörde resten av min dag i alla fal...

Och till slutligen: Gått runt och lyssnat på den här underbara låten idag. Drömmer om att få sjunga den framför en orkester och en stor publik. Sedan gick jag in och sökte på den och hittad den här. "Bet ever" tänkte jag och fyste, "ingen kan väl vara bättre än Idina på att vara Elphaba. Men Eden Espinosa. WOW! vilken röst! Lyssna på hennes FIYERO!!!