Monkooo - blogg á la Monika

foto: Anna Vestermark

Det känns som evigheter sedan jag skrev någonting. Och det är det ju faktiskt också. Har haft fullt upp med Gökboet sedan vi flyttade in på Nordanå. Trodde mina lärare skämtade när de sa att man praktiskt taget bor på Nordanå när det är slutproduktion, men det är sant. Från klockan 9 till 21 varje dag i en vecka plus föreställningar två dagar. Det kändes konstigt att komma hem och tänka "här bor jag. Jag har ett liv utanför Gökboet också"

Slutproduktionen gick jättebra. Det var härligt att vi för en gångs skulle lyckades hålla sams hela tiden och alla var så engagerade. Vi orkade varje dag med nya idéer och nya repliker. Vi orkade bygga upp scenografin och sedan riva den. Vi orkade och vi lyckades. Vi lyckades verkligen. Vi har fått jättebra respons från publiken som kom och såg och det är inte bara från nära och kära som nästan måste säga att det är bra för att vara snäll. De från åk 8 har blivit så inspirerade att de vill fortsätta att se på teater. Till och med en tjej som jobbar på MAX kände igen mig och Bea när vi stod där och beställde fyllekäk mitt i lördagsnatten och sa att vi var jätteduktiga. En man som jag inte känner kom fram till mig efter premiären tog mig i hand och sa:
"Gud vad bra! Det här ska du fortsätta med!"

Det har varit väldigt kul att jobba med den här föreställningen. Därför var det väldigt vemodigt att lämna den. När jag tvättade bort sminket för McMurphy för sista gången grät jag bokstavligen. Haha, patetiskt men sant. Jag är så stolt över min klass. Jag är så stolt över mina lärare. Och jag är även stolt över mig själv. Tänk att jag har fått spela McMurphy! Precis som Jack Nicholson!

Men nu är det dags att lämna detta. Dags att fortsätta. Dags att söka till skolor.